Pwovèb pa sijè

Travay ak Pèseverans

Pwovèb sou efò, pasyans, metòd, disiplin, ak siksè ki pran tan.

20 pwovèb Tout sijè yo
  • #1
    Piti piti zwazo fè nich li.
    Kreyòl

    Gwo travay ak siksè rive bout avèk pasyans, pèseverans, ak ti pa regilye nan lavi a.

    Français

    Petit à petit, l'oiseau fait son nid.

  • #3
    Sak vid pa kanpe.
    Kreyòl

    Yon moun bezwen manje ak kondisyon debaz pou l ka gen fòs pou l fonksyone byen epi travay.

    Français

    Un sac vide ne tient pas debout.

  • #16
    Ti kouto miyonnen gwo joumou.
    Kreyòl

    Yon ti bagay oswa yon moun ki parèt fèb, lè yo gen pasyans ak metòd, yo ka akonpli gwo travay.

    Français

    Le petit couteau épluche le gros giraumon.

  • #26
    Bondye konn bay, men l pa konn separe.
    Kreyòl

    Opòtinite egziste pou tout moun, men se chak moun ki dwe fè jefò epi goumen pou yo jwenn pa yo a.

    Français

    Dieu sait donner, mais il ne sait pas diviser.

  • #36
    Si ou vle manje ze, fòk ou kase koki a.
    Kreyòl

    Pa genyen siksè san sakrifis.

    Français

    Si tu veux manger l'œuf, tu dois casser la coquille.

  • #38
    Bourik travay pou chwal galope.
    Kreyòl

    Souvan se moun ki pi fèb yo k ap redi travay epi se lòt moun nan pozisyon fò k ap pwofite benefis yo.

    Français

    L'âne travaille pour que le cheval galope.

  • #44
    Si krab pa mache, li pa gra.
    Kreyòl

    Ou dwe travay, chèche opòtinite epi fè efò si w vle reyisi epi jwenn richès nan lavi a.

    Français

    Si le crabe ne marche pas, il ne sera pas gras.

  • #46
    Ou pa ka sifle epi manje farin anmenmtan.
    Kreyòl

    Ou pa ka fè de bagay ki kontradiktwa nan menm moman an.

    Français

    On ne peut pas siffler et manger de la farine en même temps.

  • #67
    Pasyans se remèd tout doulè.
    Kreyòl

    Lè w konn tann epi w gen pasyans, ou ka sipòte anpil eprèv epi w fini pa jwenn soulajman.

    Français

    La patience est le remède à toutes les douleurs.

  • #69
    Tou sa w ap fè, fè l ak kè kontan.
    Kreyòl

    Lè w fè travay ou oswa aksyon w ak bon jan antouzyas, rezilta yo toujou pi bèl epi w santi w pi byen.

    Français

    Quoi que tu fasses, fais-le avec joie.

  • #72
    Santi bon koute chè.
    Kreyòl

    Pou yon moun parèt byen oswa pou l gen siksè, sa mande anpil efò ak resous.

    Français

    Sentir bon coûte cher.

  • #85
    Pa janm bouyi dlo pou w vide sou po kabrit mouri.
    Kreyòl

    Pa gaspiye enèji w ak tan w nan fè bagay ki p ap sèvi anyen oswa ki p ap chanje yon sitiyasyon ki fini deja.

    Français

    Ne fais pas bouillir de l'eau pour la verser sur la peau d'un cabri mort.

  • #86
    Pito ou travay pase ou mande.
    Kreyòl

    Dinye yon moun chita nan travay li.

    Français

    Mieux vaut travailler que de mendier.

  • #87
    Se lave men, siye atè.
    Kreyòl

    Yon moun k ap fè efò pou anyen, oswa k ap gaspiye resous nan yon travay ki p ap janm bay bon rezilta.

    Français

    C'est se laver les mains et les essuyer par terre.

  • #88
    Si ou pa ka manje l, pa gate l.
    Kreyòl

    Si ou pa ka pwofite de yon opòtinite, pa fè anyen pou anpeche lòt moun jwenn li oswa pou detwi l.

    Français

    Si tu ne peux pas le manger, ne le gâte pas.

  • #101
    Ti pil ti pil fè chay.
    Kreyòl

    Ti efò ki fèt regilyèman ka vin tounen yon gwo rezilta.

    Français

    De petits efforts répétés peuvent produire un grand résultat.

    Sous: Traveling Haiti

  • #102
    Twò vit pa rive.
    Kreyòl

    Prese twòp ka fè yon moun rate objektif li.

    Français

    Aller trop vite peut empêcher d'atteindre son but.

    Sous: Traveling Haiti

  • #103
    Nanpwen metye ki pa nouri mèt li.
    Kreyòl

    Chak travay gen valè lè moun nan aprann fè l byen.

    Français

    Tout métier peut nourrir celui qui le maîtrise.

    Sous: Traveling Haiti

  • #104
    Kòmansman chante se soufle.
    Kreyòl

    Chak bagay gen premye etap li anvan li bay bon rezilta.

    Français

    Toute réussite commence par une première étape.

    Sous: Traveling Haiti

  • #105
    Chemen long pa touye moun.
    Kreyòl

    Yon travay ki pran tan pa dwe fè moun dekouraje.

    Français

    Un chemin long ne doit pas décourager celui qui avance.

    Sous: Traveling Haiti