Pwovèb pa sijè
Sajès ak Karaktè
Pwovèb sou matirite, jijman, abitid, moun, ak kalite karaktè.
-
#10
Sa je pa wè, kè pa tounen.
KreyòlLè yon moun pa wè oswa pa konnen yon bagay k ap pase, li pa soufri oswa li pa boulvèse pou sa.
FrançaisCe que l'œil ne voit pas ne fait pas mal au cœur.
-
#11
Chen gen kat pye, li pa pran kat chemen.
KreyòlMenm si ou gen anpil chwa, ou dwe chwazi yon sèl bon direksyon avèk sajès pou w rive kote w vle a.
FrançaisLe chien a quatre pattes, mais ne prend pas quatre chemins.
-
#15
Pa janm koupe dwèt moun k ap ba w manje.
KreyòlOu pa janm dwe fè mal oswa vire do bay yon moun k ap ede w oswa k ap pran swen w.
FrançaisNe coupe jamais le doigt de celui qui te nourrit.
-
#21
Lè chat pa la, rat bay bal.
KreyòlLè otorite absan, moun ki anba lòd yo pran libète pou yo fè sa yo pito, souvan nan dezòd.
FrançaisQuand le chat n'est pas là, les souris dansent.
-
#23
Fòk ou bat tanbou a pou tande son l.
KreyòlOu bezwen teste yon bagay, oswa evalye yon moun, pou w kapab vrèman konnen valè ak kalite l.
FrançaisIl faut battre le tambour pour entendre son son.
-
#27
Timoun ki pa kriye, pa bezwen tete.
KreyòlSi ou gen yon bezwen men ou pa oze pale pou mande l, moun p ap janm konnen w nan nesesite.
FrançaisL'enfant qui ne pleure pas n'a pas besoin d'être allaité.
-
#30
Rete ak moun, ou va konnen moun.
KreyòlSe sèl lè ou pase anpil tan k ap viv ak yon moun ke ou rive dekouvri tout vrè karaktè l.
FrançaisReste avec quelqu'un, tu connaîtras cette personne.
-
#34
Tout bèt jennen mòde.
KreyòlMenm moun ki pi dou a, si w pouse l twòp oswa mete l anba presyon enjis, l ap fini pa defann tèt li di.
FrançaisTout animal acculé finit par mordre.
-
#40
Rayi chen, men di dan l blan.
KreyòlMenm si ou pa renmen yon moun, ou dwe rete jis pou w rekonèt sa li fè ki bon ak kalite li genyen.
FrançaisDéteste le chien, mais reconnais que ses dents sont blanches.
-
#42
Grandi se pa kwasans, se lespri.
KreyòlSe pa laj oswa wotè ki montre yon moun gran, se matirite nan fason li aji ak sajès li genyen.
FrançaisGrandir ce n'est pas seulement croître, c'est l'esprit.
-
#43
Kouto pa janm grate manch li.
KreyòlLi difisil pou yon moun wè pwòp defo l oswa pou l rezoud pwòp pwoblèm li san èd lòt moun.
FrançaisLe couteau ne gratte jamais son propre manche.
-
#50
Dlo pa janm moute mòn.
KreyòlGen kèk bagay ki kont nati oswa ki enposib pou fèt, kèlkeswa jan w vle l.
FrançaisL'eau ne remonte jamais la montagne.
-
#51
Chyen konnen ki kote li gen zo.
KreyòlChak moun konnen ki kote fòs yo ak sekrè yo ye.
FrançaisLe chien sait où il a caché son os.
-
#54
Zafè kabrit pa zafè mouton.
KreyòlChak moun gen pwoblèm pa yo, epi ou pa dwe mele nan sa ki pa gade w.
FrançaisLes affaires de la chèvre ne sont pas celles du mouton.
-
#57
Avèg pa konn koulè.
KreyòlYon moun ki pa gen eksperyans oswa konesans nan yon domèn pa ka jije oswa pale sou sa l pa konnen.
FrançaisL'aveugle ne connaît pas les couleurs.
-
#60
De mèg pa fè gra.
KreyòlDe moun ki nan menm move sitiyasyon oswa ki pa gen mwayen pa ka ede lòt vin rich oswa soti nan mizè pou kont yo.
FrançaisDeux maigres ne font pas un gras.
-
#61
Habitid se yon dezyèm nati.
KreyòlSa w gen tan abitye fè depi lontan vin tounen yon pati nan karaktè w ki difisil pou chanje.
FrançaisL'habitude est une seconde nature.
-
#66
Nan tan grangou, tout manje bon.
KreyòlLè w nan gwo nesesite, ou pa fè chwa, ou aksepte sa k vin devan w.
FrançaisEn temps de famine, tout aliment est bon.
-
#70
Zòrèy pa dwe pi wo pase tèt.
KreyòlMoun dwe respekte yerachi ak moun ki gen plis eksperyans pase yo.
FrançaisLes oreilles ne doivent pas être plus hautes que la tête.
-
#78
Bèf mouri kite po, moun mouri kite non.
KreyòlLè yon moun mouri, se repitasyon li ak sa li te fè ki rete nan memwa moun.
FrançaisLe bœuf meurt et laisse sa peau, l'homme meurt et laisse son nom.
-
#82
Manje kwit pa gen mèt.
KreyòlLè yon bagay fin pare pou tout moun konsome, li vin difisil pou yon sèl moun di se pou li sèlman.
FrançaisLa nourriture cuite n'a pas de maître.
-
#83
O bwa, gen zòrèy.
KreyòlOu dwe fè atansyon ak sa w ap di, paske pafwa gen moun k ap koute w san w pa konnen, menm nan kote ki parèt izole.
FrançaisLes bois ont des oreilles.
-
#84
Ou wè sa ou genyen, ou pa wè sa ou pral genyen.
KreyòlNou dwe apresye sa nou posede jodi a, paske nou pa janm konnen si n ap pèdi l oswa si n ap jwenn pi plis demen.
FrançaisOn voit ce qu'on a, on ne voit pas ce qu'on aura.
-
#89
Si ou vle konnen nèg, gade zanmi l.
KreyòlKaraktè yon moun souvan parèt nan kalite moun li chwazi pou fè zanmi avè l.
FrançaisSi tu veux connaître quelqu'un, regarde ses amis.
-
#90
Tan pèdi pa janm retounen.
KreyòlLè ou gaspiye tan ou, ou pa ka fè anyen pou w jwenn li ankò.
FrançaisLe temps perdu ne se rattrape jamais.
-
#91
Vant plen di mèsi, vant vid di anyen.
KreyòlLi fasil pou yon moun gen bon mannyè lè li pa nan bezwen, men grangou ka fè yon moun pèdi tout politès li.
FrançaisVentre plein dit merci, ventre vide ne dit rien.
-
#97
Kay ki gen de mèt, van vantile l.
KreyòlLè gen twòp moun k ap kòmande nan yon sèl bagay, sa kreye dezòd ak move direksyon.
FrançaisUne maison qui a deux maîtres est battue par les vents.
-
#98
Pito dlo a tonbe, men kannari a pa kase.
KreyòlLi pi bon pou w pèdi yon ti pati nan yon bagay pase pou w pèdi tout nèt oswa detwi zouti ki pèmèt ou jwenn li a.
FrançaisMieux vaut que l'eau se renverse plutôt que la jarre ne se casse.
-
#99
Chay soti sou tèt, li tonbe sou zepòl.
KreyòlPafwa, yon pwoblèm pa janm fini nèt, li sèlman chanje fòm oswa li vin yon ti kras pi lejè pou yon tan.
FrançaisLa charge quitte la tête pour tomber sur les épaules.
-
#146
Merite pa mande.
KreyòlLè yon moun merite yon bagay vre, valè li pale pou li.
FrançaisQuand une personne mérite vraiment quelque chose, sa valeur parle pour elle.
-
#147
Tout moun se moun, tout moun pa menm.
KreyòlTout moun gen menm diyite, men karaktè ak fason yo pa menm.
FrançaisTous ont la même dignité, mais les caractères ne sont pas identiques.
Sous: Traveling Haiti
-
#148
Vant plen pa gwòs; gwo tèt pa lespri.
KreyòlPa konfonn aparans ak reyalite oswa konesans.
FrançaisIl ne faut pas confondre l'apparence avec la réalité ou le savoir.
Sous: Traveling Haiti
-
#149
Chwal konn longè kòd li.
KreyòlYon moun ki saj konnen limit li ak espas li genyen.
FrançaisUne personne sage connaît ses limites et sa marge d'action.
Sous: Traveling Haiti
-
#150
Avan ou ri moun bwete, gade jan ou mache.
KreyòlPa prese jije lòt moun san ou pa gade pwòp feblès ou.
FrançaisIl ne faut pas juger les autres sans regarder ses propres faiblesses.
Sous: Traveling Haiti